Algotssönernas ätt. (ÄSF 1:1.) Av Jakob Koit. Släktnamnet är en senare tids benämning på denna i Västergötland under 1200- och 1300-talen bosatta stormannaätt. Namnet Algot kan tyda på släktskap med äldre lagmän…
Ama. (ÄSF 1:2.) Av Hans Gillingstam. Denna ätt, vars vapen var en av stengavlar i blått och guld styckad sköld, benämnes av K. H. Karlsson i hans »Biografiska anteckningar för medeltiden» (RHA)…
And. (ÄSF 1:1.) Av Jakob Koit. Denna ätt var i slutet av 1200-talet och i början av 1300-talet en av de mest betydande ätterna i Uppland. Ättens förste kände medlem, Anders And,…
Aspenäsätten. (ÄSF 1:1.) Av Jakob Koit. Ätten har uppkallats efter sitt stamgods Aspenäs i Malexanders socken i Ydre härad i Östergötland. På grund av en antagen men ej bevisad härstamning från den…
Bagge av Botorp. (ÄSF 1:2.) Av Hans Gillingstam. Tillnamnet Bagge bars under medeltiden av rätt många personer i de nordiska länderna inom såväl borgerskapet som frälset utan att inbördes släktskap kan påvisas.…
Bengt Bossons ätt. (ÄSF 1:2.) Av Hans Gillingstam. Denna högfrälse uppländska ätt, som utdog på svärdssidan omkring 1350 och på spinnsidan omkring 1370, förde samma vapen — en kluven sköld med vänstra…
Bengt Hafridssons ätt. (ÄSF 1:2.) Av Hans Gillingstam. Denna ätt hade enligt Liljeholms utredning troligen liksom Tyrgils Knutssons ätt (ovan s. 88) och Ulvåsaätten (ovan s. 91) ärvt sitt lejonvapen (ett upprätt…
Bengt Mårtenssons ätt. (ÄSF 1:3.) Av Eric Anthoni.
Bergkvaraätten. (ÄSF 2:2.) Lågfrälse släkt utan samtida släktnamn, känd sedan 1321 och utdöd på manssidan något av åren 1403–1409, på kvinnosidan omkr. 1423. Den har i senare tid kommit att benämnas efter…
Bese. (ÄSF 2:2.) Ursprungligen lågfrälse östgötsk släkt, känd sedan 1300-talets slut och utdöd på manssidan i början av 1500-talet, på kvinnosidan först 1553. Släktnamnets stavning har varierat. Vanligare än den i litteraturen…
Bidz. (ÄSF 1:2.) Av Eric Anthoni. Ätten Bitzer eller Bidz är av tyskt ursprung, såsom namnskicket visar. Äldst kallas dess medlemmar Bitzer, men redan för den äldre Henrik (tab. 2) utelämnas stundom…
Björnlår. (ÄSF 1:1.) Av Hans Gillingstam. Släktnamnet är en senare tids benämning på en ursprungligen lågfrälse släkt, vars vapenbild uppfattats som två björnlår, och som i nu kända urkunder tidigast kan spåras…